Del 11.
Rebecca blev nervös när Jacobs mamma ropade att det var mat. Hon var helt säker på att hon skulle råka spilla något, eller förstöra något.
- Är det något? Frågade Jacob innan de gick ner. Rebecca skakade på huvudet.
Väl nere i köket bemöttes hon av två nya ansikten.
- Wilma, Erin, det här är Rebecca!
De två små flickorna kom fram och hälsade. De såg ut att vara i sexårsåldern och de var ganska lika, så hon chansade de var tvillingar.
Rebecca kunde hålla sig ifrån att spilla ut någonting under hela måltiden.
- Mamma, får vi gå från bordet?
- Ja, gör det ni!
Wilma och Erin ställde lydigt ifrån sig sina tallrikar.
Några minuter senare reste sig Jacob och hon upp.
- Tack för maten, det var jättegott!
Jacobs pappa reste sig upp.
- Du, Rebecca, det var så du hette va?
Rebecca vände sig om mot honom och nickade.
- Förlåt, jag visste ju inte... Han krånglade med orden. Rebecca la ett leende på läpparna och sa att det inte var någon fara.
De hade pausat filmen medan de var nere och åt.
- Ska vi fortsätta se? Eller... ska vi göra något annat? Jacob himlade med ögonen och Rebecca gick fram till honom. Hon kysste honom mjukt på munnen och han la sina händer omkring hennes midja.
- Vad gör ni?
De båda ryckte till och vände sig om. Jacobs lillasystrar stod där.
- Ehm... Tjejer, Jag tror mamma ropade nerifrån!
- Jag hörde ingenting! Vi undrar om hon vill leka med oss! Vi har dockor i vårt rum!
Jacob skulle precis säga nej, men Rebecca hejdade honom.
- Det gör jag gärna! Då får ni visa var ert rum ligger!
Rebecca gick fram till dem och de tog en varsin hand och drog ut henne ur rummet.
Kvar stod Jacob och tittade mot dörren. Hans tjej hade gått in och lekt med hans småsyskon, istället för att leka mer honom.
Han följde efter dem och de satt på deras rosa matta alla tre och Erin hällde just ut en stor låda med dockkläder.
- Jag kommer sen... Du kanske kan höra av dig till Adrian eller något?
Rebecca kunde inte hålla sig för skratt när Jacob häpet vände ryggen till och gick till sitt rum igen.
- Vad heter du?
- Rebecca!
- Då ska hon också heta det! Ni är lika! Du får vara henne!
Wilma tog fram en docka med bara ett öga. Rebecca fnissade till och tog emot den.
Adrian berättade att Sebbe ringt honom och berättat allt. Han var helt pissed of.
- Ja, jag måste typ snacka med honom imorgon...
Snart hörde han hans mamma ropa att Wilma & Erin skulle hoppa i säng, och det tänkte han med göra, fast med Rebecca.
Han lade på och satte sig på sängen i väntan på att Rebecca skulle komma in.
- Är det något? Frågade Jacob innan de gick ner. Rebecca skakade på huvudet.
Väl nere i köket bemöttes hon av två nya ansikten.
- Wilma, Erin, det här är Rebecca!
De två små flickorna kom fram och hälsade. De såg ut att vara i sexårsåldern och de var ganska lika, så hon chansade de var tvillingar.
Rebecca kunde hålla sig ifrån att spilla ut någonting under hela måltiden.
- Mamma, får vi gå från bordet?
- Ja, gör det ni!
Wilma och Erin ställde lydigt ifrån sig sina tallrikar.
Några minuter senare reste sig Jacob och hon upp.
- Tack för maten, det var jättegott!
Jacobs pappa reste sig upp.
- Du, Rebecca, det var så du hette va?
Rebecca vände sig om mot honom och nickade.
- Förlåt, jag visste ju inte... Han krånglade med orden. Rebecca la ett leende på läpparna och sa att det inte var någon fara.
De hade pausat filmen medan de var nere och åt.
- Ska vi fortsätta se? Eller... ska vi göra något annat? Jacob himlade med ögonen och Rebecca gick fram till honom. Hon kysste honom mjukt på munnen och han la sina händer omkring hennes midja.
- Vad gör ni?
De båda ryckte till och vände sig om. Jacobs lillasystrar stod där.
- Ehm... Tjejer, Jag tror mamma ropade nerifrån!
- Jag hörde ingenting! Vi undrar om hon vill leka med oss! Vi har dockor i vårt rum!
Jacob skulle precis säga nej, men Rebecca hejdade honom.
- Det gör jag gärna! Då får ni visa var ert rum ligger!
Rebecca gick fram till dem och de tog en varsin hand och drog ut henne ur rummet.
Kvar stod Jacob och tittade mot dörren. Hans tjej hade gått in och lekt med hans småsyskon, istället för att leka mer honom.
Han följde efter dem och de satt på deras rosa matta alla tre och Erin hällde just ut en stor låda med dockkläder.
- Jag kommer sen... Du kanske kan höra av dig till Adrian eller något?
Rebecca kunde inte hålla sig för skratt när Jacob häpet vände ryggen till och gick till sitt rum igen.
- Vad heter du?
- Rebecca!
- Då ska hon också heta det! Ni är lika! Du får vara henne!
Wilma tog fram en docka med bara ett öga. Rebecca fnissade till och tog emot den.
Adrian berättade att Sebbe ringt honom och berättat allt. Han var helt pissed of.
- Ja, jag måste typ snacka med honom imorgon...
Snart hörde han hans mamma ropa att Wilma & Erin skulle hoppa i säng, och det tänkte han med göra, fast med Rebecca.
Han lade på och satte sig på sängen i väntan på att Rebecca skulle komma in.
Kommentarer
Postat av: elin a
skitbra som vanligt gumman! :D<3
Postat av: Malin
tack sötan ;* <3
Postat av: Elin
Gaaaaaah del 12 längtar :D<3
Trackback
