- Det är inte kul! Fan för dig! Utbrast Alice åt Julius som vek sig av skratt.
- Det är precis vad det är!
Alice började skvätta vatten på honom och – med kläderna på – hoppade han i.
Lagom tills Sebastian kom ner till bryggan hade de gått upp.
- Vafan...! Julius kände i ena fickan på shortsen och så tog han upp sin mobil. Fan! Den är förstörd!
Alice och Sebastian skrattade så de grät.
- Jävla klant!

- Hallå! Kan du stanna! De stod på tomten och Rebecca vände sig om mot honom. Ja, jag vet att det var fel! Men du behöver inte bli så jävla sur! Jag trodde inte du var sådan som blev sur för ingenting...
Rebecca tittade ner på sina skor. Jacob hade rätt, hon blev nästan aldrig sur för någonting. Men det här kunde hon inte kontrollera.
- Nej... sa hon tyst.
- Jag visade ju henne att jag ville vara med dig! Jag skulle kunna gå tillbaka och säga att jag bara vill vara med dig, om det är det du vill!
Rebecca mötte hans blick.
- Gör du det då?
Jacob fick fram ett leende.
- Nej, för jag orkar inte ... annars hade jag! Kan du sluta vara sur nu?
Rebecca fick också fram ett leende och nickade.
Plötsligt hörde de skratt från andra sidan huset och gick dit för att se vad som stod på.
Alice mötte dem i tårar. Hon torkade kinderna med insidan av handen.
- Julius! Största idioten i världen! Berätta nu vad du gjorde! Ropade hon ner till honom. Han gick upp mot dem och tog fram sin mobil och berättade.
Ytterligare mer skratt slank ur dem och till och med Julius smittades av det.

På kvällen hjälptes de alla åt att grilla. Och de ringde Adrian för att fråga hur det var med hans bror. Och han hade fått en ganska rejäl hjärnskakning, men skulle bli bra.
- Du, skulle du inte ringa hem varje kväll? Frågade Sebastian och tittade på Jacob.
- Jo, eller vi bestämde imorse att vi struntar i det! Vi ses ju ändå snart! Så jag tror dem litar på mig!
Rebecca gick in för att hämta en filt som hon lindade runt sig och satte sig sedan i Jacobs knä igen.
Alice tittade på dem, och även fast de bara hade varit tillsammans en dag så hade de ju ändå gillat varandra en längre tid.
Hon kände ett svagt drag av avundsjuka. Hon hade bara varit tillsammans med en ända kille i hela sitt liv, som hon var riktigt kär i.
Det var i sjuan. Erik, hette han och de var tillsammans i nästan två månader innan han dumpade henne för en annan.
Hon vände blicken till Sebastian som satt och lyssnade på något som Julius sa. Han var en schysst kille, och hon gillade honom. Men aldrig så mycket att hon skulle vilja vara ihop med honom. Alice och Sebastian hade känt varandra ett år ungefär och hon ville inte förstöra den vänskap de hade.
Sedan tittade hon på Julius, de hade känt varandra i bara några månader. Han var söt, och rolig. Man hade nästan alltid kul med honom. Hon hade inte tänkt att hon skulle gilla honom mer än vän förut, men nu började känslorna ta tag i henne. Han hade något speciellt. Han var verkligen speciell.
- Äh, ska vi gå in? Det börjar bli kallt, och jag är trött, sa hon efter ett tag.
De började plocka undan och ställa in i köket.
- God natt! Sa hon till killarna som gick in i ena rummet och de i det andra.
Hon bytte om och lade sig i dem nybäddade lakanen.
- Du, tycker du det går för snabbt fram för oss? Jacob och mig?
- Nej? Hon vände sig mot Rebecca som låg i sängen på andra sidan. Ni har ju gillat varandra jättelänge! Det var på tiden att ni gjorde något åt det!
- Jo, kanske...
- Sluta tänk negativa saker!

Rebecca kunde inte sova. Hon hörde Alice snarkningar ända in i huvudet. Hon satte sig upp och gnuggade ögonen. Sedan smög hon tyst in till killarnas sovrum.
Om Alice snarkade högt, så snarkade dem fem gånger högre där. Jacob låg med ryggen mot väggen och sov med öppen mun. Hon fnissade till och satte sig på sängkanten.
- Jacob? Sa hon tyst och ryckte lite i honom.
Ingen reaktion. Så hon ryckte lite hårdare.
- Vad är det!?! Röt han och kastade sig upp i sängen. Sedan såg han på Rebecca. Oj, jag trodde det var någon av killarna!
Rebecca log.
- Jag kan inte sova... viskade hon.
- Vill du gå ner så är det bara ta något!
Rebecca tittade bort. Det var inte det hon velat höra, utan något i stilen att hon kunde krypa ner hos honom.
Hon nickade lugnt.
- Ha, jag skämtade! Kom!
Rebecca kröp ner hos honom och han gav henne en kyss.
Ett tag senare hörde hon Jacob snusningar bakom henne. Han hade lagt sitt ena ben över hennes ben och han höll henne tätt intill sig.
Men Rebecca kände sig fortförande inte trött. Hon lossade hans grepp lite och gick in för att hämta sin mobil.
Hon la sig i Jacobs famn igen och slog mobilen på ljudlös och skrev ett sms till hennes lillasyster, Jenny.
Jenny svarade inom några minuter.
”Kan du ringa mig?” skrev hon på slutet.
Rebecca gick ner och ringde sin syster som genast började berätta vad som hade hänt några dagar innan.
- Va?! Vem då!?
- Stefan, heter han! Han är skitäcklig!
Jenny hade berättat att deras mamma hade träffat en ny kille. Det hände då och då, men hon hade aldrig något långvarit förhållande.
- Men eu! Och du är säker att hon inte träffat han förut?
- Nej! Då hade jag kommit ihåg honom! Han har liksom sovit över här i flera dagar! Och han typ tittar på mig jättekonstigt! Speciellt när morsan vänder ryggen till!
Rebecca fick en orolig klump i magen. Hon kände igen det där. När hon var yngre och Jenny bodde hos sin pappa ganska ofta hade hennes mamma, Lena en kille hemma. Han tittade alltid på henne och ibland när hon kom ut ur duschen stod han precis utanför. Som tur gjorde Lena slut efter ett tag.
Men Rebecca hade för sig att han hette Stefan, det behövde inte vara den hon tänkte på... men hon blev illamående av det.
Jenny och Rebecca pratade ett tag till innan Jenny sa att hon skulle gå och lägga sig, för att hon hade match imorgon bitti.
Rebecca tittade på klockan, den var halv fyra och det började nästan ljusna.

Jacob vaknade av att han drömde något konstigt. Rebecca låg inte bredvid honom.
Han hade blivit glad när han såg att det var hon som satt bredvid honom på sängen, och inte killarna som hade retades med honom.
Han klev ur sängen och gick ner. Rebecca stod i köket och tittade ut igenom fönstret. Han lade armarna omkring hennes midja och lutade huvudet mot hennes axel.
- Vad tittar du på?
- Jag vet inte! Jag ringde min syster och vi snackade lite, sen blev jag stående här...
Jacob kysste hennes hals och Rebecca fnissade.
- Det kittlas!
Hon vände sig om mot honom och gav honom en snabb puss på munnen.
- Är inte du trött?
Jacob nickade och gäspade.
- Men gå och lägg dig då!
- Jag vill inte sova utan dig!
- Men jag är inte trött!
Jacob suckade och sa att de kunde se på film istället.
Snart låg de i soffan tillsammans och tittade på ”Beck – Advokaten”
Rebecca låg i Jacobs famn och efter ett tag inne i filmen kände hon hur ögonen blev tyngre och tyngre.
Det sista hon hörde var ett skrek innan hon somnade.

Alice vaknade av att hon fick sms. Det var från Julius.
”Kul igår! Skulle vilja ha lika kul igen, men bara med dig!”
Hon log stort och skickade något minst lika fräckt tillbaka. När hon skickat det lade hon sig på mage och försökte somna om.
”Jag kanske kan komma in och leka lite med dig nu då!” skickade han i nästa sms men hon struntade i att svara.
Snart hörde hon hur dörren öppnades och någon klev in.
Hon tittade upp och där stod Julius, i bara boxershorts. Han log fånigt och Alice skrattade åt honom innan hon lade sig ner igen och försökte blunda.
Då kände hon att han satte sig i sängen, tätt intill henne.
Hon kände hans kropp på andra sidan täcket och hon vände sig emot honom.
Hon log åt honom och skakade på huvudet.
Julius böjde sig ner och kysste henne.
Hon hade en känsla av att han skulle bli kvar ett tag till. Inte för att hon hade något emot det.